BJÖRKNÄSGYMNASIETS kreativaste naturvetare! NU kör vi!


Vi har diskuterat kreativitet en del sedan vi träffades igen efter sommarlovet. Vad menas med begreppet? Kan kreativitet tränas? Kan det läras ut? Vad karaktäriserar den kreativa människan? Varför är det värdefullt med kreativitet?

På 1950-talet utvecklade Benjamin Bloom en taxonomi (klassificering, begrepp mest använt inom biologin) av lärandemål. Bloom delade in de pedagogiska målen i tre domäner: kognitiv, affektiv och psykomotorisk, förenklat att veta / huvudatt känna / hjärtat och att göra / händer. Inom varje domän, menade Bloom, är lärande på högre nivå beroende av att förkunskaper och färdigheter på lägre nivåer uppnåtts. En bärande tanke är att det som skall läras måste brytas ned i mindre enheter. Eleverna måste behärska varje enhet fullständigt innan de kan gå vidare för att så småningom kunna behärska helheten. Målsättningen med taxonomin är alltså att lärare och elever aktivt verkar för att inkludera alla tre domänerna i lärandemålen, dvs en holistisk syn på lärande. Blooms taxonomi har reviderats bl.a. av Anderson och Krathwohl år 2000. Det är numera vanligt att det är den reviderade versionen man möter när man söker på begreppet. Det är också den vi finner högst upp på denna sida, förklarad via en pyramidformad skiss . Skapande eller kreativitet är i den reviderade tolkningen den högsta kognitiva nivån, dvs. den mest komplexa.

Kunskapsdomänen är den mest diskuterade och använda i pedagogiska sammanhang. Den är uppbyggd i sex nivåer, och den illustreras gärna hierarkiskt med hjälp av t.ex. diagram och infografer, t.ex. så här: Just denna variant visar på hur Blooms taxonomi kan anpassas mot digitalt lärande.

blooms taxonomi

Ett annat elegant exempel som kräver att man funderar över de olika verb och substantiv som relateras till de grundläggande sex kognitiva nivåerna, kan se ut så här:

Bloom's_Rose

Om vi studerar rosen ovan noga så finner vi längst in Blooms ursprungliga sex nivåer, där den högsta nivån är utvärdering.

Det finns pedagoger som menar att Blooms taxonomi - reviderad eller ursprunglig - är fel och att man borde flippa den. Med flippa menar man helt enkelt vända på steken. Starta med kreativiteten! Undvika att se taxonomin hierarkiskt. Bilden av taxonomin som ett grekiskt tempel är tilltalande; utan grund i goda kunskaper är det svårt att vara kreativ.

My model of Blooms is a Greek temple - the foundation is 'remembering' and 'understanding', because without that foundation the temple will fall over. The pillars are 'applying', 'analysing' and 'evaluating' because the pillars support the whole building and the beautiful roof is 'creating'. You can't have that beautiful roof without everything that supports it.

Vi finner citatet i det digra kommentarsfältet till Shelley Wrights bloggtext: Flip this: Blooms Taxonomi Should Start with Creating.

Så om vi väljer att följa Wrights råd är vi på rätt väg! Vi börjar terminen i kreativitetens tecken! NU NA11, NA12 och NA13 - är vi på gång!

/Annki,

1 september 2013

 

 

Om du gillade det du läste - dela!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>